24/6: Dan före midsommarafton!

Nu lite brunare ;) inne igen! Trevligt var det förut i Ånge. Vi for in på affären Jiges och betalade en jeans klänning jag hade lånat hem igår och E hittade en jättesöt rosa klänning oxå. Mysigt med klänning!!
Jag som fryser typ jämt, har överlevt hela långa dagen utan att just frysa. Wonderbaaar.


Köpte lite fikabröd och for upp till fam. Ellert som myste på där i sin fina stuga. Härligt. Fick dock bara, (vilket inte är bara, han är ju till och med min kära gudson!!!!!!), träffa den större av kidsen, då den mindre just passade på att sussa en stund. Himla dålig tajming tyckte vi.. :)
Snygg-U kom oxå dit på sin snygg-mc så vi kunde fika tillsammans.
Sen blev det affären och handla allt som skulle fixas tills imorrn. Vi kommer tillbringa midsommar med kära vänner i Bensjö. Som förra året. Himla trevligt! Fixat lite till det nu. Vi skulle ordna coleslaw, makaronisallad och snacks. Finns ju många recept men så här har vi gjort:

Coleslaw:

Vitkål
Morötter
Majonäs
Vitlök
Senap
Salt, vitpeppar, socker.

Strimla vitkål & morötter. Pressa vitlök och blanda sen i resten. Smaka av med kryddorna.
Mums!



Makaronisallad:

4 dl creme fraiche
5 msk majonäs
4 msk olja
4 msk vitvins vinäger
2 krm socker
2 msk senap
1 krm vitpeppar
3 pressade vitlöksklyftor
400-500gr kokt pasta (snäckmakaroner)
2 äpplen
1 glasburk sparris (vit)
200 gr tärnad ost
1 förpackning dill

Koka pastan. Kyl sen av. Och medans så hacka äpple, sparris och ost. Blanda sen i alltihopa.
Mums igen!



Ser ju lite kladdigt ut men oj så gott tycker vi. Sen har vi lagt köttet i marinad oxå så klart, för grillat blir det till. De andra fixar med potatissallad, grönsallad, sill och jordgubbar med mera. Känner mej riktigt sugen på att sätta igång med midsommar nu :) 

Klockan är nu 22.35 och det är fortfarande 18,4 grader varmt ute och 23,8 på älskade verandan. Sommar!
De finns de som påstår att det kommer regna hela dagen imorrn, med de väljer jag att inte tro ett dugg på. För nu är himlen så där vackert somrig och alla tecken jag kan se säger att det blir en toppendag till imorrn. (håll tummarna med mej nu snälla)

Igår efter jobbet så tog vi en mc-tur till Ovansjö för att jag skulle få se på våran nya bil. Tänk va, här köper sambon bil och jag vet knappt hur det ser ut.. :) Men ja, det var skitsnygg och jag kommer med all säkerhet tycka att det blir kul att köra den oxå. Våran stora bil, en Pontiac buss, den har vi inte just så stor användning av längre så den ska säljas. Sen fortsatte vi färden i fina vädret till mor och far uppe på berget. De blev glada att se oss, var ett tag sen nu. Blir ju så ibland. Dumt. Fikade och surrade på där ett bra tag, trevligt var det. E och hennes kompis Paula kom oxå upp på mopparna och fikade med oss. Gladast blev nog vovven Cirro! Busgrabben där!

Nu hör jag ett sånt där fnittrigt underbart skratt ifrån Emmis rum. Hon och Paula håller på att skratta ihjäl sej åt nåt som det låter =) Så härligt att höra! Man minns ju när man själv var i den åldern och bara kunde börja fnittra åt nåt, och sen var det nästan omöjligt att sluta. Åh nu kommer jag ihåg att jag fick gå ut från klassrummet en gång, pga skratt, på en svenska lektion i sjuan var det nog.. Haha..

Läste en sån bra grej idag. Det var en intervju med Isabella Scorupco ang hennes tid med sina barn och livet "over there". En fråga hon fick var: Har du något knep för att fortsätta ha bra kommunikation med Julia nu när hon är på väg in i tonåren?
Svaret blev:  Att ge 20-30 minuter varje dag då jag inte gör nånting annat än att vara med henne oavsett hur stressad jag är. Jag går in på hennes rum, sätter mej på en stol och frågar om det är okej att jag bläddrar lite i hennes tidningar. Man måste stänga av sin telefon, sin dator. Bara vara där. Även om hon inte vill prata just då, så kommer hon ihåg det, och kan aldrig säga att jag inte hade tid för henne. Barn behöver känna det. 

Precis så känner och tycker jag. Jag har kämpat för att få till just detta, och känner att jag lyckats, hittills. Detta är ju något man måste jobba med hela tiden. Men guuud  värt det sen är. För några år sedan läste jag en artikel ang vår tid med barnen. Nu minns jag inte hur det var riktigt, men det var bara några ynka minuter om dagen som vi pratade med barnen. Jag blir rädd och ledsen av att läsa sånt. Men samtidigt inte brydd. Tittar man sej omkring och minns småbarnstidens alla "måsten" så ja, det är ett enda kämpa, men ett viktigt kämpa. För om man bara pratar med barnen så här: -Vakna nu, du måste kliva upp, vi har bråttomt. -Vad åt ni på skolan idag då? -Gick det bra på skolan? -Kom och ät, maten står på bordet! -Dags att sova nu. -God natt, ses imorrn, så kan det inte bli fler minuter heller. Väldigt dumt. 

Jag har alltid tyckt att just kvälls stunden är den bästa att få till det där lilla snacket. Barnet är lugnt, lite sömnig och minns dagen på ett annat sätt. Frågar man : var det bra på skolan idag då? när de kommer innanför dörren, ja då blir ju svaret: Jadå, de var bra. Men man har egentligen inte fått veta nånting. Frågar man istället samma sak när det är läggdags så är chansen stor att man får till svar: jo det var bra.. men vet du.. han sa, eller hon gjorde och fröken tyckte...  Man får veta, och barnet får berätta. Kvalitetstid tycker jag.  

Men hahaha.. nu har jag fått reda på vad det var Emmi & Paula skrattade så gott åt förut. Kolla in detta:

 http://sendables.jibjab.com/view/Ic8w7MJv1dPgrOMx  Inte klokt va de kan hitta på idag! =)

Hoppas nu alla har det jättebra imorrn och att ni äter två saker som är ett måste på midsommar. Det är sill & pärer och svenska jordgubbar! Visst är väl det ett måste?!
Kram! 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0