malinedlund

Härligt väder, precis i min smak. Härligt vacker blå himmel och varmt fast ändå skön luft. Bra de! Vaknade prick nio och blev glad för det. Men sen kände jag att jag kunde dra mej en stund, och vipps så vaknade jag tio. Där försvann en timme utan att jag visste om det. Frulle och läsa tidningen i lugn o ro. Sen har Ta och jag donat lite på gården här idag. Tagit bort nätet över jordgubbslandet. Känns inte som att det har nån verkan längre.. Tagit bort alla uteplanteringar i krukorna. Utom de stora blommorna, som vi förövrigt bär in och ut nu när frosten hälsar på på nätterna. Sen har vi rensat bort massa sågspån under sågen, sorterat massa virke. Har en del funderingar på vad man kan använda stumparna till. :)



Ville så gärna plantera massa fin ljung och kål i krukor. Man ja vi bor ju där vi bor så igår när vi for upp för att handla just detta så fann vi endast två små ljung, men de tog vi och fint blev det i en kruka iaf. Alltid nåt. Har suttit ute och njutit av värmen oxå massor idag. Va härligt det är! Man vill ju passa på så länge det varar.



Igår tog jag en prommis i elljusspåret. Och visst var det betydligt lättare att gå runt nu när det inte var höggräs överallt. Det har blivit riktigt fint. Lyssnade på en story i lurarna om 11 september oxå. Det datumet behöver väl ingen närmare presentaton antar jag. Så himla hemskt med dessa självmordsbombare. Men tycker hur mycket som helst om detta ämne känner jag.





Ta fick jobba igår oxå, himla kul för henne. Och mera jobb kommer det bli! Fantastiskt att det rullar på. Och känslan av att kunna tjäna egna pengar, ja den går inte av för hackor den inte.

När vi skulle hämta henne så var det ett program på radion om Fadime, visst minns ni henne? Tjejen som blev mördad för att hon älskade en svensk man. Man fick höra telefonsamtal som var inspelade, mellan henne och hennes bror. Hemskt var ordet. Att de kan tycka att hela släkten har skam över sej, bara pga kärlek. Jag har väldigt svårt att förstå sånt. Och skulle så vilja få dessa människor att förstå att nu lever ni här och här mördar vi inte våra nära och kära, och inte andra heller för den delen, oavsett vem de tycker om. Punkt! Men ja, så lätt är det ju inte.

 Bild från Google.


Hon var en sån stark tjej/kvinna som orkade stå emot allt detta. Orkade gå upp i rätten för att försvara sej själv, och för att få igång en debatt, berätta om hur de har det. Tyvärr fick hon inte vara kvar bland oss.
Jag undrar var hennes familj är nu. Hur de mår. Hur de tänker. Hur de orkar leva vidare, med tanken och känslan av att ha mördat sin dotter..............

Nu ska vi fara o handla lite mat här så det finns grillat på bordet när U kommer hem från jobbet.
Tjing på er!