28/4-15: tisdags-tanken

Hej på er! Det är tisdag ochska en tanke upp här. Nu var det meningen att denna tanke skulle upp tidigare, men pga orsaker och krånglig datom.. grrr... så blir det först nu. 
 
Jag är rätt less nu på datoren min. Min fina..mac...  Ja ja. 
 
Min tanke idag handlar om att man lätt som en plätt kan låta en helt främmande människa ta på en ibland. Man kan klä av sej, nästan näck och bara "fläka ut sej" inför nån som man kanske typ sagt hej till. Visst låter det konstigt?
 
Vi har ju en rätt magisk bekvämlighetszon runt oss, eller hur? Man känner lätt av när nån kommer lite för nära inpå en. Det blir väldigt obekvämt. Just då skulle jag då inte be personen om att ta på mej oxå. Hugaligen.. 
 
 
 
 
Det jag tänker på nu är när vi går och får massage. Det spelar ingen roll om det är här i landet, utomlands eller via jobbet eller pga skada.. man är SÅ utelämnad. Och man tar av sej kläderna, ja underkläderna är ju oftast på, men ni fattar. Och någon annan människa, som man oftast inte alls känner, tar på en. Och jo, det tycker vi är ok. 
 
 
 
Eller.. gör alla det egentligen? Nä, så är det nog inte. Jag vet de som väljer att endast gå till bara män, eller bara kvinnor som är massörer. De skulle absolut inte kunna tänka sej få massage av det kön som inte känns rätt för dem. Själv bryr jag mej inte alls om det. Det är mer känslan som massören ger mej som spelar in. 
 
 
 
 
Har jag haft någon otrevlig upplevelse då..  Hm.. inte vad jag kan komma på nu. Men trevligheter.. hihi.. Ja fast ta det lugnt nu, inte från någon massör, utan mer på det privata massage-sättet ;-)
 
Jag tycker massage är väldigt bra på många sätt. Många gånger kan man slappna av och bara få njuta av att någon bryr sej om en. En egen stund där någon annan människa vill en väl. 
 
Jag har själv utbildat mej till Friskvårdsmassör via Axelssons i Stockholm. Jättebra utbildning. Önskar jag kunde gå vidare, men så himla dyrt. Svårt att få igen pengarna här på en liten ort. 
Jag minns första dagen där på skolan, när vi alla var okända inför varandra, och vi skulle lägga oss på britsen och ta på varandras ryggar. Det kändes lite obekvämt först faktiskt, men gick över på nån minut. 
 
 
 
Efter några dagar där på skolan så fick man ett stort beroende av varandras händer. Man ville verkligen känna den närheten. Jag tänker ofta på gamla människor som kanske knappt får någon kroppslig kontakt alls. Känns hemskt att tänka så. Vi alla behöver ju det. Mänsklig beröring. 
 
Vet att massage i förskolor och skolor gör barnen gott. Mobbning minskar och barn blir lugnare. 
-Man slår inte den man masserar, eller den man fått massage av. 
 
Kommer att tänka på en äldre kvinna som jag masserade en hel del för massa år sedan. Hon somnade alltid efter ett tag och sa sedan -Detta är den bästa stunden. Jag är aldrig så avslappnad som när jag får massage av dej. Jag har så svårt att slappna av och sova på nätterna. 
De orden värmde mej verkligen. Detta var hennes stund! 
 
Man har olika behov. 
 
Idag fick jag massage på jobbet. Det behövdes verkligen. Har haft, och har fortfarande, men inte lika illa, som en låsning eller en krampkänning i min ena skinka. Ja, på rumpan. Och nederdelen av ryggen. Brukar inte alla ha problem där så detta känns inte ok alls.
 
 
Massören undrade om jag har redo att ta tag i detta.. han visste minsann att det skulle göra grönjävulskt ont. Och japp, det gjorde det. Fy attan.. Jag kunde knappt andas där. Men jo, det blev bättre. Men nu måste jag stretcha minst fem gånger om dagen själv för att försöka fixa till detta skrot. Påt bara! 
 
Ja, där låg jag men rumpan i vädret.. Nä, inte riktigt, jag fick faktiskt en handduk över mej. Man är väl smidig om man är massör :) 
 
Undra om någon orkade läsa allt detta? Men japp, en tisdags-tanke blev det iaf, till slut.
 
 
Bilderna från google.
 
Har ni inte gått och fått en massage ännu, så gör det. Ni behöver inte har nåt problem, utan säg bara att ni vill ha massage helt enkelt. Jag kan lova att ni inte blir besvikna, nästan lova iaf. :)
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0