9/9: Undrar om nån....

......skulle läsa vidare om jag började skriva en story här?


...han är inte här. Men vart är han då? Hur länge ska han hålla sej undan? Det här går ju inte. Han måste ju fatta snart. Eller?

...jag tänker inte fortsätta så här. Vägrar. Det är fan inte klokt ju. Hålla på att smyga och känna en jäkla oro i magen hela tiden. Fan!

...förstår inte hur du orkar. Du måste ju göra nåt. Du kommer ju ångra ihjäl dej senare i livet om du fortsätter så är. Kom igen nu... ta tag i detta.

Jag går in genom dörren. En stor svart trädörr med rejäla mässingsbeslag på. Den är tung. Väl inne i hallen ser jag en gigantisk trappa. En sån där som är delad. Trappen går upp från två håll och går ihop i mitten. Väldigt pampigt tänker jag. Men så onödigt ändå på nåt sätt. Men har man pengar så varför inte. Funderar ett tag. Ska jag gå upp direkt eller ska jag vänta här nere innanför dörren. Fan, jag kan ju inte sånt här. Varför i hela friden for jag hit. Hur korkat var inte de nu då. Åh... blir så less på mej själv. Och rädd.
Hör jag nåt där uppe nu... eller inbillar jag mej.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0