malinedlund

Såg ni Big Brother igår? Alla uttagna skulle gå in i huset för första gången. Undrar hur det känns?

Många tycker ju att hela programidén är helt sjuk. Slänga in massa sprit och se vilka som ligger först ungefär.

Men om man bortser från det och tänker på hur det vore att just stängas in, uteslutas från omvärlden helt, kanske i hundra dagar, hur skulle det vara?

Ingen tv, internet, nyheter, bloggen.. :/

Vet inte om jag skulle klara av det. Först komma dit, kanske känna direkt att man inte klarar av någon person. Sen veta att man måste vara nära varann hela tiden. Aldrig kunna gå undan riktigt. Aldrig vara ensam. Aldrig privat tid. Huga.. Och kameror överallt.

Ändå känns tanken lite kittlande, eller hur?!

Blev väldigt brydd över en mamma, som lämnat sin ett-åring för att vara borta, kanske hundra dagar... Hur klarar man av en sån sak och varför vill man ens???

Sen en annan var ju gravid. Skulle föda om tre veckor typ. Varför går man in då???

Ja..vissa gör helt enkelt vad som helst för lite tid i rampljuset. Oavsett omständigheter. Galet enligt mej iaf.

Nu bära lite möbler igen.
Tjing!