malinedlund

Jag säger bara de, ha kattmat hemma, innan du försöker sova när det är tomt i skålarna.

Slut på torr-knusar. Far förbi affären två gånger. Glömmer svänga in o handla. Häller upp det sista av godis-knusar till dem. Det räcker nog.

Sen måste de bara väcka mej, varför MEJ? Och nä, har ingen mat nu. Sov!
Nytt försök att väcka mej. Och ja, försöket lyckas.

Hoppa på mej. Klös på sängen. Dra i kablarna på golvet. Jaaaaaama.
Till slut får jag nog och ena katten åker ut. Då kommer en annan in. Och glad i hågen efter nattens bravader ute, så vill ju han ha mat. Så klart.

Proceduren börjar om. Jag blir tokig. Vill ju sova. Klockan ringer ju snart. Bara liten stund till, snälla.

Men näe... DÅ kommer jag på att vi har faktiskt såna där små påsar med blötmat i gömmorna. Springer upp och lägger upp på fat och en lycklig kisse.

(och nu kommer dåliga samvetet oxå för att jag slängt ut andra kissen, stackarn, som nu är ute, alldeles hungrig..)

Tittar på klockan och inser...näe, ingen mening att lägga sej igen. Suck.

Så man ska ju lära sej nåt nytt varje dag och blir det inget annat av vikt så tar jag till mej detta: lägg dej aldrig utan att ha mat i skålarna till djuren. :-)

Go morron!