malinedlund

 

Oj.. vilken upplevelse. Denna massagen jag just fått var magisk.

 

Vissa människor har ju "det". Och med "det" kan man ju mena väldigt många olika saker så klart, men jag menar lite hokus pokus.. Förstår du då vart jag vill komma? :)

 

Inte nog med att massören Eva är väldigt duktig på att ta hand om trötta muskler och att hitta punkter där hon kan göra nytta. Hon är även väldigt duktig på att ta in kontakter "från andra sidan". Låter flummigt, jag vet. Men tror man inte på sånt kan man ju hoppa över detta inlägg, eller nåt ;)

 

Hur som helst så gillar jag, och har gått utbildning i healing, och massage. Och skulle så klart gärna lära mej mera. Men tid eller ... den riktiga sparken i baken ang detta har jag inte fått ännu.

 

Första gången jag var till henne så hade jag väldigt ont kring nacken. En sån där smärta som bara finns där hela tiden, och blir värre ibland. Går inte över med nån tablett. Men hon fick till det. Fråga mej inte vad hon gjorde, för det förstå jag inte själv. Men kände mej, bokstavligt talat som en ny människa när jag gick därifrån. Underbart!

 

Andra gången hände nåt med mina armar när jag låg där på bänken. Helt plötsligt, när hon ger mej healing, så känns det som om mina armar hänger rakt neråt. Fast de låg invid mina ben på bänken.

Jag blev tvungen att röra mina fingrar för att tala om för mej själv att armarna faktiskt låg uppe på bänken.

Knepig känsla, för även fast jag gjorde så så kändes det som om de hängde neråt.  

 

Jag veeet...det låter jättekonstigt och flummigt på alla sätt o vis. Men... nåt hände och jag mådde SÅ gott efteråt och problemen var som bortblåsta. Bra va?!

 

Mycket ska man vara med om.

 

Idag fick jag veta att min vänstra ben var lite kortare och efter lite mjukt tryckande här o där så fixade det sej. Sen blev det rejält med massage o tryckande på punkter mellan mina skulderblad. Gjorde gott de!

Sen.. säger hon att jag har en man med mej där inne. En äldre man med käpp, och en rock på sej.

 

Vem var det?

 

Hon berättade lite mer om det hon kände in och att han hade gått vidare och allt var bra så. Jag fick några ord om det och sen var han borta. Kanske farfar..kanske morfar...kanske...

 

Det ÄR så spännande med sånt här och hon är så bra!

 

Tänk vilken tur vi inte vet allt här i världen.

Och tänk va många som TROR sej veta allt möjligt om allt...

 

Mår gott! Vi hörs!