malinedlund

Go´kväll i stugan!

Här kommer sent om sider min tanke för dagen. 

 

Vad tycker du om andar, spöken och "andra sidan" och sånt? 

En del anser ju att döda människor "finns bland oss" medan andra anser att detta prat bara är nonsens. Jag tänker på program man sett, där vissa människor kan känna av andar och verkligen kan prata med dem. Ja, inte så som du och jag kan prata då, men ändå.

 

Jag tror säkert de flesta av oss känner någon som kan det där med att "känna av" saker o ting, eller hur? Eller så kanske just du kan det!?  Vad vet jag. 

 

Det jag vet iaf är att jag tycker det är dumt att helt avfärda såna saker. Vi vet ju faktiskt inte alls vad som händer med oss när vi dör. Och tänk bara hur många olika teorier det finns om detta. Vissa säger att vi föds som något annat i nästa liv. Andra säger att vi blir något djur. En del säger att det bara tar slut. Det blir inget mera efter detta. 

 

Kanske man tror på "något" just av den anledningen, att det är så svårt att ta in att det skulle kunna vara helt slut, vid döden. Tänk om vi ändå visste...

 

Tänker på att vissa säker sej känna saker bara i gamla byggnader tex. Jag tror inte alls att det måste vara så. Det har ju varit andra saker och byggnader överallt, innan oss liksom. 

 

Ska man tro på något då? Finns Gud? Eller heter han något annat?

Det sägs ju att i svåra stunder så ber faktiskt de flesta av oss till någon högre makt. Vi kanske aldrig gör det annars, men just där och då, tar vi till något extra. Det känns väl rätt helt enkelt.

 

Ibland tänker jag så här: hur kan någon bön hjälpa, när SÅ många människor på vår jord, ber dagligen, och till och med flera gånger om dagen en del, och ändå blir det inte bättre här i världen. Ändå svälter barn och vuxna ihjäl. Ändå begås hemska våldsbrott och ändå så har vi krig i världen.

Borde inte alla dessa böner ge oss en fin tillvaro om de hjälpte? Bara en fråga. 

 

Men om det finns "döda människor" som går runt ibland oss då, varför får vi inte reda på "hur det är där" då? Varför får vi inte en bild av vad som ska hända sen? Så många frågor. Tänk om vi ändå visste...

 

Jag känner själv saker ibland. Jag har själv upplevt saker som egentligen inte får att förklara. Jag väljer att tro på det kan upplevt, trots att jag är en som vill ha svar på saker. Det går ju inte i dessa fall. Himla svårt tycker jag. Ibland känner jag saker, men slår bort dem för att inte uppleva rädsla.. Jo, lite kusligt kan det vara ibland. 

 

Andra gånger låter jag bli att känna in, för att jag bara känner mej dum. I vissa sällskap kan man inte ta upp såna här saker. De tror väl man blivit tokig :-) 

 

Jag lämnar detta nu, lite halvöppet så där. Låter er nyfikenhet och egna tankar o känslor kring detta ämne få fortsätta hos er. 

 

By the way.. tog en fin bild på månen förut, men jag kunde inte koppla ihop min mobil med datorn så nä.. Ni får se imorrn. Bakat har jag oxå gjort ikväll. Och surrat med Ti som varit här, och hälsat på... och.. Ja, man gör en del och vipps så är det kväll. 

 

Sussa sött!